Packar för fullt här borta. Vi har lunch nu och alla vill få gjort packningen nu. Snart har vi vårat sista homeroom. Då ska alla skriva på varandras t-shirtar. Dum som jag var så tog jag inte med min i morse, så jag får försöka skrapa ihop lite signaturer nu. Hej och hå. Tror inte jag kommer hinna skriva mer innan jag åker. Men man vet ju aldrig. Kanske innan dansen som vi ska ha ikväll. Det ska bli awesome!

Later.

Schvettigt värre. Imorse så var det ganska kyligt, så det blev chinos och långärmad tröja. Har jag inte lärt mig någonting under de här två veckorna? Det blir alltid VARMT innan lunch. Gick in till mitt rum för att sova lite på lunchen (borde ju ta till vara på varje tillfälle liksom), men aaaahhh, sitter då inte min roomate och hennes kompis här inne med sina datorer då? Jo, det gör de allt. Och de är inne på msn och youtube och skrattar och pratar på tyska. Kill me, kill me now. Hade inte pallat det här i en vecka till. Seriöst, enda gången som hennes kompis verkligen tar ut sin dator ur det här rummet är på natten. Annars så sitter de alltid här. Peace and quiet, please? Nehe? Nej nej. Nu sitter jag och njuter av tystnaden i alla fall. Ingen av dem är här. Mmmm. 

Näst sista dagen på camp idag då. Man märker att alla lärare började dra ihop allt. Känns väldigt bra måste jag säga. Min favoritlektion har nog varit Life in America med Angel. Hon är grymt skön alltså. Vi ska köpa presenter till våra lärare som tack för dn här tiden. Skriver mer om det imorgon tror jag. :)

Jag och Ida tvättade lite innan middagen. Tydligen var jag inte så erfaren som jag trodde, för en fläck gick inte bort (har en sandfläck från volleybollen på en vit t-shirt. -.-). Borde antagligen ha fixat lite medel på den innan, men jag tror ändå att det var lite för att Ida envisades med att tvätta i kallt vatten. Men hallå, visst borde en SANDFLÄCK gå bort utan sånt medel på? Jag vet att jag har rätt. Så det så.

Efter middagen så var det talangshow. Det var kul att se alla. Vissa var riktigt duktiga och andra var inte så duktiga. Vissa var dåliga. Hehehe. Men det var grymt kul att se the returnees uppträda. Vilket härligt gäng! Vill också vara returnee. Ska nog inte andöka dock. Kan ju gå in på det någon annan gång också. :P Fick tyvärr inga bilder, för tydligen så hade jag inget batteri kvar när jag väl skulle ta första kortet. GREAT. Efteråt så gick vi tillbaka till våra rum och så skulle jag ringamin värdfamilj!!! Iiiiih. Är jag klumpig eller? Jag tog mitt telefonkort och telefonnummret med mig ner till telefonrummet. Där försöker jag följa instruktionerna precis som det står, men det går ju inte! Det är ju jättemånga konstiga nummer man ska slå. Jag prova tre gånger men det funkar inte! Vad fan har jag för PIN kod? Jag springer upp till Sofia och frågar vad jag gör för fel. Hon frågar om jag har fått någon PIN kod på typ mail eller post. Då trillar poletten ner, jag har ju fått mail om det! Springer in på mitt rum och öppnar mailen, och mycket riktigt hittar jag min kod. Ner till telefonrummet igen och signlerna går fram! (trots två misslyckade försök innan det...) Jag var så fruktansvärt nervös. Jag kunde verkligen känna att hjärtat slog (är jag en tönt eller?). Till slut så hör jag ett litet klick och... telefonsvarare. Suck. Jag lämnar ett glatt och käckt meddelande och säger att jag provar igen imorgon. Upp till rummet igen och fortsätter packingen. 20 minuter senare kan jag inte hålla mig längre. Ner till telefonrummet igen och slår nummret (rätt på första försöket!). Telefonsvarare igen. Men nu SKA jag verkligen ringa imorgon. Och det ska bli grymt kul! JAG SKA SNART TRÄFFA MIN VÄRDFAMILJ!!!

Jag har lagt upp filmer från hypnosen på facebook nu. Jag länkar till dem här och här. De är ganska långa, men jag hoppas ni tittar för de är fruktansvärt roliga. Tyvärr måste du vara inloggad på facebook för att kunna se dem, vet inte om du måste vara vän med mig också. Men kommentera och säg hur det funkar sen i alla fall. :)

Just nu väntar jag på att en tvättmaskin ska bli ledig så jag kan tvätta lite. Sedan är det middag och talangshow ikväll. Sedan är det nästan raka vägen i säng. Den sömnen jag får inatt lär bli den sista på ett tag. Well well, tillbaka till packningen.

Sitter inne på lunch nu och pratar med Anna på skype. FIck precis ett mail från min värdmamma där hon skrev hur glad hon var att jag skulle komma och så. Hon skrev också att samma dag som jag kommer så ska vi alla gå på itne mindre än TVÅ graduation parties. Inte helt okej känner jag, men man får ju bara bita ihop och följa med. Men trots att jag antagligen kommer vara mer död än levande så ska det bli kul. Hon sa att de som hade festerna såg fram emot att träffa mig också. Det är nog ganska bra också. Men SHIT vad jag kommer vara trött. Hade tänkt sova lite nu på lunchen men det är liiite svårt när min roomate och hennes kompis sitter med msn och snackar tyska. AAAAHHH jag pallar snart itne med dem mer! Varför ska de alltid sitta på vårat rum för? Gosh...
Anyway, planerar ju att ringa min värdfamilj ikväl också. Lovar att skriva hur det gick. Kl. 19 ivkäll så är det talent show också. Ska bli kul, inte för att jag kommer vara med i själva showen, men ändå. Se hur vissa gör bort sig. Hehehe.

Godnatt!

Nu är det bara två dagar kvar på camp. Helt otroligt vad tiden går fort! Känns ju verkligen inte som att två veckor snart är slut. Sedan bär det av mot Wisconsin och Oconto. Funderar på att ringa min värdfamilj imorgon och bara prata lite, kolla så att vi har samma flygtider och så. Sofia ringde idag och hon sa att det var jättekul och att det känns hur bra som helst efter. Ska nog se till att göra det. Iiih om jag vågar, hehehe.

Idag har nog varit den varmaste dagen hittills. Galet svettigt alltså. Mmmm buffé är verkligen galet gott. Det finns hur mycket mat som helst här! Gott gott. Det blev efterrätt även idag på lunchen. Det var någon slags "make your own cupcakes". Det fanns färdiga muffins som man fick dekorera och garnera som man ville med massa olika saker. Yumme! Ida och jag gjorde två var och gick och satte oss i solen. Sedan så pratade jag med familjen där hemma på skype också, jättekul verkligen! Efter lektionerna på eftermiddagen så var det möte för alla  studenter. De delade upp oss i grupper beroende på vart man ska bo sen. Det var människor från EF-kontoret i Boston som kom och pratade med oss om lite allt möjligt, mest regler. Men allt sånt har man ju hört så många gånger.
Sedan gick Sofia och jag och tvättade. Det gick smidigt med både tvättmaskinen och torktumlaren. Duktiga tjejer! Men innan vi skulle gå och äta middag så ser vi att regnet rullständigt ÖSER ner. Ooops. Helt galet verkligen. Så när torktumlaren var klar så stack vi ut i regnet. Haha, mina flipp-flopp blev så hala av allt regn så jag tog av mig dem och sprang barfota i regnet. Klockan 19.00 så var det dags för volleyboll igen. Det var lärarna mot returnees. Helt ärligt så utklassade lärarna dem. Efter det så skulle lärarna möta det vinnande laget i volleyboll turneringen, alltså Sofias lag (och ja, det blev de som ska få åka till Ben & Jerry's. Men jag är inte avundsjuk, nej nej.). Och Madison High Eagles vann! Så dubbel vinst där alltså. Sedan gick vi tillbaka till våra rum i regnet, vi orkade inte riktigt bry oss om det. Så när jag kom in så var jag genomblöt, hehe. Det regnar fortfarande...


Lärare vs. Returnees


Hug attack!


Lärare vs. Madison High Eagles

OH MY GOD. Hypnotisören igår var freakin' awesome! Seriöst, jag var lite skeptisk till hela grejen först, men nu är jag sååå övertygad. Jag LOVAR att det var äkta, inte en chans att de spelade. Först fick alla som ville bli hypnotiserade ställa sig i en stor ring runt hela rummet. Sedan gjorde de några tester och av de som klarade testerna valde han ut 20 st som skulle komma upp på scenen och hypnotiseras i grupp. Han fick dem seriöst att göra massa sjuka grejer. Det såg ju ganska roligt ut när alla på scenen satt och "mjölkade en ko" i ultra speed. Eller när det kliade över hal kroppen. Massa sjuka grejer. Och en tjej sprang ner från scnenen och skrek till en tjej att hon hade tagit hennes navel och att hon måste sätta tillbaka den, detta gjorde hon två gånger. En annan kille skulle vara Tarzan och började skrika och slå sig på bröstet. Undehållande. ;) En tjej sa att hon var kär i Colin Ferrel och helt plötsligt så stod ju "Colin Ferrel" där i rummet. Det var en av lärarna som spelade honom. Men hon sprang verkligen fram och hoppade upp på honom och kramade honom och allt. Ja herregud vad kul det var. Allt var helt otroligt. Jag skojar inte. Jag har massa filmer som jag så gärna vill visa, men vet bara inte hur man får upp dem i bloggen. Hehehe. Några bilder blir det så länge.

Japp, dagen flöt på som vanligt med alla lektionerna. Sedan skulle alla studenter ut på gräsmattan och forma EF-loggan. Vi skulle alltså sitta som bokstäverna E och F. Så var det någon som stod på taket och filmade och tog kort. Hade varit kul att se någon gång. :)
Vi fick armband idag! Som ni ser på bilden nedan så står det vårat high schools namn, alltså Kennedy High. Det här är school spirit alltså. :P Sedan var det dags för nästa volleyboll match eftersom vi har tagit oss vidare i turneringen, men trots att vi kämpade (och allvarligt, vi VAR bättre än de andra) så förlorade vi. Och det var precis på gränsen så det var väldigt tråkigt. Inget Ben & Jerry's för oss då antagligen. Vinnaren skulle ju få åka till själva fabriken och äta glass helt gratis. Jag vill jag vill jag vill.
Anyway, nu ska vi iväg och titta på någon show med en hypnotisör. han kommer tydligen varje år och kan få en att göra massa knäppa saker. DÄRFÖR ska vi försöka få upp Kristen eller Fey på scenen, that could be really fun. Heheheh. jag ska försöka filma om det händer något roligt.







Bara så ni vet så ni vet så är det inte så kul att blogga när man inte får några kommentarer. Faktiskt.

Cya.

Söndag idag då. Det betyder sova ut här på camp. Sov till 10.00 idag, skönt eftersom vi varit tvungna att gå upp tidigt de senaste dagarna på grund av utflykter. Då gick vi och åt brunch, fast för min del så såg den likadan ut som min frukost. Gaaah, jag kommer föräta mig på bagles!! Anyway, vid 11.30 så möttes klasses upp för att värma upp lite innan vår andra volleyboll match. Vi vann ju förra och fick därför fortsätta. VI VANN! Kennedy East High, det är vi det. EAST SIDE COUGARS! Yeah! Men ärligt talat, det gick väl kanske inte sådär jättebra för mig på planen idag. Jag hejar bättre än vad jag splelar. Hehehe. Men man får ju poäng för hur bra man hejar också! (Har jag berättat om att man samlar poäng här? Harry Potter-systemet? Om inte, så påminn mig någon gång. Orkar inte dra det ikväll.) Efter vinsten så tog jag en dusch, och satt mig sedan vid datorn. Eftersom det var tidig eftermiddag här så var det alltså tidig kväll hos er, så det var många som var vakna. Skypade med både Anna och Alice, vilket var kul! :)

Vid 14.40 drog vi ner till bussarna som skulle ta oss till the baseball game. Det var kul att se en match på riktigt liksom. Men eftersom man inte riktigt kunde reglerna så var det lite svårt att hänga med, och eftersom det inte är så mycket action så blev det lite långtråkigt mot slutet. Men det var en kul upplevelse, och det lär ju inte bli den sista matchen under året heller. Det var Vermont Lake Monsters som mötte Lowell Spinners. Tyvärr förlorade Lake Monsters, trots en väldigt duktig hejarklack (ca 400 pers fler än vanligt) som hela tiden försökte hålla gnistan uppe.
Under matchen fick vi även sjunga Take me out to the ball game! Hehe jag tycker det är kul bara för att jag kan hela texten och för att den tydligen är jätteamerikansk.

Take me out to the ball game,
Take me out with the crowd.
Buy me some peanuts and cracker jack,
I don't care if I never get back,
Let me root, root, root for the home team,
If they don't win it's a shame.
For it's one, two, three strikes, you're out,
At the old ball game.

Lite kul med Cracker Jack där i texten också. Fey har berättat för oss vad det är och att alla äter det på baseball matcher. Det är popcorn med något slags sockeröverdrag. Carmel någonting. Jag visste inte riktigt om jag tyckte att det lät gott eller inte, men jag och Sofia köpte en och delade just för att man sjunger det i sången och för att det är så alla andra amerikaner gör. Man få ju försöka anpassa sig, right? Det var faktiskt gott också, lite annorlunda smak i början men vi åt upp hela påsen. Mätt var jag ju i alla fall när vi åkte hem. Haha det skulle ju vara barbecue när vi kom dit, det var att vi fick en hamburgare, en korv, chips, kakor (asgoda!) och läsk eller vatten. Eller båda, det var som en liten buffé nästan. Det fanns lite småsaker som man kunde ta. Men det var gött det med, bröden var värsta färska! Det trodde jag inte. Anyways, dagen var lyckad i alla fall och imorgon är det dags för lektioner igen och sista veckan på camp.


Före matchen.


En amerikansk middag? Men gott var det ändå.


Min första baseball match.


Vi köpte Cracker Jacks!


Det var ca. 400 EF-studenter där. De var nog itne vana vid så stor publik.

  Jag tänkte ta en liten sammanfattning för de senaste två dagarna. I fredags var vi i Boston hela camp, det var riktigt kul! Jag och Sofia gick runt själva och var allmänt turistiga med våra kameror och karta. Men så ska det va. :) Vi hade gjort en liten pakt att vi inte skulle shoppa nu (även om vi så gärna hade velat) för vi vill inte riskera att få övervikt på planet till värdfamiljen. Så nej, vi drog oss först till barnen Cheers. Den är tydligen känd från någon gammal tv-serie med samma namn. Inte för att jag har sett det någon gång, men Fey sa att det var coolt att ha en bild därifrån, så vad gör man inte? Sedan följde vi The Freedom Trail (en röd linje som går genom hela staden) fram till Quincy Market. Det var som en stor marknad med massa små matstånd och plats att äta. Längs med hela sidorna så fanns det små stånd med souvenirer och liknande. Det var kul att gå och kolla lite. Vi åt även vår lunch där inne, som vi hade plockat ihop på camp i våra bruna papperspåsar på morgonen. Men sedan blev vi lite sugna på efterrätt, och vad gör man då? Jo, då köper man frozen yoghurt med chokladsmak. I botten var det chokladsås och på toppen var det cookie dough bitar (kakdeg). Det var otroligt gott måste jag säga. Två saker som jag kommer föräta mig på under året är cookie dough och bagles. Jag skojar inte.

Anyway, sedan gick vi runt och kollade lite på stan, men det fick gå snabbt inne i affärerna, för vi ville inte fastna för något. Hehe. Sedan tog vi oss till närmsta tunnelbana och efter att vi frågade om hjälp så kom vi på rätt och tog oss bort till Harvard University. Det var coolt att vara där eftersom det är så känt, och man har ju hört så mycket om det på filmer och tv-serier och så. För att få verkliga bevis på att vi varit där så köpte vi varsin t-shirt. Det är status om något, right? ;)

 

Sedan hittade vi ett litet mysigt Starbucks där vi köpte varsin Iced Frappuccino. Galet gott måste jag säga! Mmmm…. Sen drog vi tillbaka till Quincy Market och kollade läget. Vi bestämde oss för att köpa med oss en souvenir från Boston (turister som vi var) så vi letade runt en stund och tillslut så slog vi till på varsin baseball från Cheers. Kan nog vara lite kul att kolla tillbaka på någon gång. Maybe. Vi åt middag på Quincy Market också, det blev thai och en otroligt god ”Paradise Chicken”. Låter inte fel va? Sedan led dagen mot sitt slut och vi drog oss mot bussen. Såg sedan att flera hade varit på Hard Rock Café, och jag hade så himla gärna velat gå dit, men vi hittade det inte. Meeen det som var mest typiskt var ändå att vi hade varit nästan alldeles där. Bara några hur bort. Sånt orkar jag inte med. Men men, jag har ju min Harvard t-shirt i alla fall. En mycket lyckad dag!

 

 Orkar ni läsa mer? Det hoppas jag verkligen, för här kommer det. Idag bar det av till stranden. Eller strand och strand, det var en sjö som heter lake Champlin. Jättehärligt att ligga och sola och bada hela dagen. Vi hittade Elin och Louise från Sverige och hängde med dem hela dagen. Lite skönt att prata svenska precis hela dagen faktiskt. När vi kom tillbaka till campus så var klockan 16.30 och middagen skulle börja serveras kl. 17.00. Men vi bestämde oss för att vänta en stund och satte oss ute på gräsmattan med våra datorer. Hur härligt väder som helst också, varmt och skönt. Imorgon har vi vår nästa volleybollmatch i turneringen och efter det så blir det berbecue och baseball game. Det ser jag verkligen fram emot! Jag ska försöka uppdatera imorgon eller på måndag om morgondagen.

 

Sofia och jag utanför Cheers.


Quincy Market.


Jag sitter och äter frozen yoghurt. Mmm...


Boston.


Jag utanför Harard University.


Iced Frappuccino från Starbucks.


Min klass innan vi lämnade Boston.


Lake Champlain.


Härlig dag!


Sofia och jag.

Vill bara börja med att påminna Josefin om ett roligt minne med tanke på rubriken här. Hehehehe.....

jag tänkte skriva ner mitt schema här också, så ni har ne liten aning om vad jag pratar om på dagarna.

7.00 - 8.30          Breakfast
9.00 - 9.15          Homeroom
9.20 - 10.10        History
10.15 - 11.05     English
11.10 - 12.00     Life in America
12.00 - 13.55     Lunch
14.00 - 14.50     Current Issues
14.55 - 15.10     Homeroom
16.00 - 17.30     Aktivitet
17.00 - 18.45     Middag
18.30 - 21.30     Aktivitet

Jag har lunch nu så jag sitter på mitt rum och tar kontakt med omvärlden. Jag kan ju dra lite om gårdagen snabbt. Vi hade ju homeroom som vanligt, och Kristen är grym som vanligt. Sedan var det historia, och det har vi med Kristen också. Tråkigt ämne, men med henne blir det helt okej.
Sedan är det Engelska, och våran lärare är hur söt som helst. Hon heter Heather och är ganska gammal. 65+ definitivt. Hon är så rolig och tvingar oss att säga "YES HEATHER" och "NO HEATHER". Sötis. Hon lärde oss en sång som man sunger på baseball matcher. Jag ska skriva den någon gång. Jag kan det redan utantill! Hehe. Vi fick spela lite baseball också ute på gräsmatten. Det gick väl som det gick, men men. OCH hon bjuder oss på M&M's.
Life in America är kul. Angel lär oss saker som man bör veta om allt möjligt. Vi har pratat om hur det egentligen är i high school och i värdfamiljen och allt möjligt kul. Hon även hon är asbra. Hon är väldigt öppen och ärlig och vill att vi ska utsätta de andra lärarna för massa bus. Hon är grymt härlig i alla fall.
Lunchen är två timmar så det är skönt. Man slipper stressa och så. Igår på lunchen så köpte jag en sweatshirt som det står Norwich University på. Den är så mysigosi.
Sedan är det dags för Current Issues, och för de som inte vet vad det är så handlar det om olika ämnen som får amerikaner att "bråka". Det kan handla om abort, homosexuella giftemål och så vidare. Men jag tycker oftast att han bara står och berättar för oss hur amerikaner funkar. Typ vad som är väldigt amerikanskt att göra, aa ni fattar. Läraren är ASROLIG. Han kallas Fey och är verkligen the best of the best typ.
Okej, sedan är det den första aktiviteten, igår gick vi till fitness center och tränade. Jag sprang på löpbandet vilket kändes ganska bra måste jag säga.
Sedan gick vi direkt till middagen. ÄLSKAR att det är en stor buffé med "ät så mycket du orkar". Det finns hur mycket som helst. Yummie.
På nästa aktivitet så gick vi på yoga. Det var första gången för mig och det var faktiskt kul! Ska definitivt göra det igen.
Sedan gick vi äääntligen och dusch. Så otroligt skönt. Sedan bestämde vi oss för att gå och se en film. Och det blev Friday night lights. Den var ganska bra ändå, men jag var så otroligt trött att jag trödde jag skulle somna right on the spot. Så det var väldigt skönt att slänga sig i sängen sen och sova min skönhetssömn.

Well, ska väl tillbaka till verkligheten och de underbara amerikanerna. Dags för Fey's klass. Imorgon är det Boston som gäller. Då ska det lekas turister. Hehehe.

Cya.

EDIT: Jag såg att jag hade skrivit lite fel i schemat samt glömt att berätta om Life in America, men det är fixat nu. Bara så att ni inte blir allt för förvirrade.

Som jag har nämnt tidigare så hade vi en välkomstparad första dagen på campet. Det betydde att vi delade upp oss i våra länder och gick sedan i ett långt led in till en aula. Under hela tiden så skrek vi och hejade på vårat land. So much fun!

Välkomstparaden


Välkomstparaden

Jag har ju även berättat lite om att vi hade en dans på kvällen i måndags. Jag har inte haft så roligt på länge! Det var helt galet, tänk dig att nästan hela campet står och dansar till YMCA och kan alla steg utantill. Det var underbart. och så sprang jag och Sofia runt och letade efter svenskar som möjlitvis skulle kunna ha Boten Anna på sin iPod, våran DJ kunde nämligen även koppla in iPods och spela. Till slut hittade vi den och när den spealdes så började alla skandinaver skrika och springa upp på scenen (hur kan danskar, norskar och finnar ta åt sig äran av detta svenska mästerverk?!). Där stod vi och dansade oss ännu svettigare och hade hur kul som helst. Kvällen var sjukt lyckad och jag längtar till dansen som vi ska ha alldeles innan vi åker hem, den lär bli ännu bättre.

Vi dansade tills vi inte fick dansa längre.

Jag ska skriva ut mitt schema här imorgon kanske, orkar inte göra det nu. Men i alla fall, klasserna slutar runt kl 15 varje dag. Sedan vid 16 så börjar den första aktiviteten. Sedan är det middag och efter det åter en aktivitet. Sedan kan man ta en aktivitet till efter det, typ se på film. Varför alla dess aktiviteter? Jo, vi har fått ett aktivitetskort som man ska samla signaturer på. För varje aktivitet man gör så får man en signatur. och när camp är slut så ska man ha fått ihop 12 olika signaturer. Alltså ska man ha provat på 12 olika aktiviteter. Svårt att hänga med? Det är inte svårt.
Idag t.ex så gick jag och Ida till Art & Craft (typ bild) på den första aktiviteten och på den andra så åkte vi alla iväg till Walmart. När vi kom tillbaka gick Anna och jag till movie night. Det var filmen Taken som visades, riktigt bra faktiskt.

Nu blev det långt här, hoppas ni orkar med det. Kanske skriver imorgon. Puss!

På Camp Norwich finns det i år flest:

• Tyskar i allmänhet (HÄLFTEN ÄR TYSKAR)
• Norska fjortisar
• Skandinaviska brats.

Kind of. Många finns det i alla fall.
Efter frukost i morse så var det som sagt en welcome parad. Så delade man upp sig i de länder man kom från och stod och skrek och hejade fram sitt land. Sedan så gick alla tillsammans i ett gigantiskt led mot en aula. Riktigt kul var det. SWEEEDEN SWEEEDEN SWEEEDEN. Awesome. :)

Vi blev uppdelade i våra klasser som vi ska vara i under de två veckorna. Våran lärare, typ mentor, är verkligen hur skön som helst. Hon heter Kristen och kommer från Texas. Lover her! Vi gick igenom regler och lite så i vårat home room och sedan gick vi ut och lekte lekar på gräsmattan. Tydligen några jätteamerikanska lekar, haha det var kul. Vi fick också en rundtur runt campus i den stekande solen. Hur stort som helst! Och verkligen asfint alltihopa. :)

De riktiga klasserna börjar imorgon, och jag ser verkligen fram emot det. Alla lärarna här är assköna! Älskar amerikaner! :D

Nu har jag gjort mig i ordning och ska dra iväg på the welcome dance. Det ska nog bli kul. :)
Nu när jag har trådlöst internet på mitt rum så kommer jag kunna uppdatera här och skrva till alla ganska ofta tror jag. Weeei.

Jag hinner inte blogga så länge idag heller, men vill bara säga att jag har ätit frukost precis och ska snart ut på campus för det ska vara någon välkomst parad för oss. Sedan ska nog någon hålla tal och så ska vi delas in i våra klasser. Det ska bli kul. :)
Det är en gigantisk matsal med otroligt mycket mat. jag äter bagels med cream cheese till frukost. Yummie! That's my life as an american. Ikväll tror jag det ska vara en welcome dance också, haha det kan nog bli intressant.
Well well, later!

Nu är det bråttom, datorn dör vilken minut som helst. Så ska försöka hinna med ett litet inlägg.
Jag är på camp nu, efter 8 timmars flygresa från München så var det 3 timmar i buss för att komma till Norwich University. Jag delar rum med en tjej från Tyskland. Hon är blyg och pratar dålig engelska, men whatever. Lektionerna börjar inte förän i morgon, så idag har varit rätt slapp. Vi har spelat volleyboll och glidit runt här på campus. Snart ska vi nog dra och bada i poolen, sedan är det middag kl. 17 och ikväll är det movie night.

Nu ska jag nog dra, vet inte riktigt när jag kommer komma in på datorn igen. Men när jag gör det så ska jag uppdaterna mer.
Puss på er alla!

This is it. jag åker IDAG, om 1,5 timme faktiskt. Väskorna är packade och ready to go. Som jag snart då. Igår var det de sista avskeden. Malin kom hem till mig på eftermiddagen och styrde upp min packning, tack gud för det. Sedan på kvällen så var vi ett gäng som åt nere på stranden så Anna kom och joinade oss. Sedan så blev klockan sent och det var dags att dra sig hemåt. Det var alltså dags att säga hejdå till Malin, min absolut äldsta vän. Det var inte lätt, men vi får trösta oss med att det bara är ett år, right? Anna följde med mig hem sedan för att säga hejdå. Det var jobbigt, det var som att allt bara låstnade för mig. Tårarna rann och jag kunde inte sluta. Jag tror att det var tårar för det mesta, att jag lämnade alla här hemma och för att jag var nervös och kanske lite rädd. Lätt var det inte i alla fall. Sedan när jag kom in så packade jag färdigt det sista, och kollade mailen. Jag hade fått ett jättegulligt mail från min värdmamma där hon sa lycka till på campet och hon frågade om jag var nervös och excited. Hon sa att de alla längtade tills den 1 augusti då de får hämta mig på flygplatsen. Jag säger bara att då började jag storgråta. Åh gud, men det här kommer bli grymt. Jag bara vet det.

Det här var det sista inlägget i Sverige på väldigt länge. Jag vet inte när jag kommer få chans att skriv aigen, men förhoppningsvis snart på camp. Nu ska jag äta frukost och stänga väskorna.

This is not good bye, it's just see you later.

Jag bara packar och packar och packar. Jag håller på att lägga alla mina kläder i plastpåsar. Och det är inte så idiotiskt som det låter, de är till för att man ska packa i så att det ska ta mindre plats. Och mer plats är ju något jag verkligen behöver...
Jag var precis iväg och tog min sista vaccinationsspruta. Mycket kan jag bli smittad av, men INTE hepatit A eller B. Den saken är säker.


Tack alla ni som har önskat mig lycka till. Kommer sakna er!

Huvudvärk

Igår hade jag min avskedsmiddag för några tjejer. Det var jättekul att träffa alla innan jag åker och säga hejdå på riktigt liksom. Vi grillade och satt och snackade hela kvällen. De sista gick hem kl. 4 på morgonen, så vi såg när postbilen körde ut morgontidningen och allt. Klockan var inte närmre 5 innan Josefin och jag kom i säng. Det var en härlig kväll i alla fall. Tack alla för att ni kom!

Idag har jag inte gjort så mycket. Så himla mycket packning har det inte blivit heller, men jag känner ändå att jag har någorlunda koll. Får verkligen sätta igång imorgon. Josefin kom förbi en stund också med en fin present. Den ska jag absolut ta med och titta på i jobbiga stunder. :)
Sedan så åkte jag och familjen och mina kusiner in och kollade på Harry Potter. Den var bra, inte den bästa men absolut godkänd.

SNART KAN JAG BÖRJA RÄKNA TIMAMR!!!


Avskedsmiddagen med alla fina tjejer.

3 dagar kvar nu. 3 DAGAR. Oh. My. God.

Ikväll ska jag ha en avskedsmiddag för några tjejer. Det kommer bli jättekul men samtidigt så otroligt sorgligt. Vi ska grilla och bara ha det gott liksom. Ingen big deal. :)

Mitt rum är kind of a mess. En stor grön (jättefin) väska ligger öppen mitt på golvet med början av en provisorisk packning av kläder i. Hur fan ska jag kunna packa för ett år?!

Jag har faktiskt skaffat sommarjobb idag! Till nästa sommar... Heheheh. Jag lär ju vara först i alla fall. Jag ska jobba på Dermanord, ett företag som tillverkar smink och olika slags krämer. Jag användedr faktiskt deras produkter själv och de är jättebra. Gött är det i alla fall att jag kommer kunna cykla till jobbet. Gå också rent ut sagt. Och jag kommer behöva pengarna efter USA och så... Hehe. :P

Nu ni, jag ska nu avslöja presenterna till min värdfamilj (äntligen tänker ni nu).

Kosta Boda-skål
Eftersom jag har hört att det ska vara väldigt populärt med Kosta Boda och Orrefors så hoppas jag att det ska uppskattas. Den är dock astung. Inte okej när väskan bara får väga 20 kg.

Bok
Jag köpte en bok som heter Swedish Traditions. Där står det lite om svenska traditioner på engelska samt svenska recept på engelska med både svenska och amerikanska mått. Det här var den första presenten jag köpte och jag är riktigt nöjd med den.

CD
Jag tänkte att en cd med Abba skulle uppskattas. Sveriges ståltheter, typ. Hehe.

Sverigetröjor
Jag köpte en sverigetröja till varje syster. Det kändes som en kul grej och jag hoppas att de kommer användas FLITIGT. Själv ska jag vara patriotisk och glida runt i min alldeles egna sverigetröja som jag fick på min avskedsfest.

Choklad
Jag har hört att det inte finns någon god choklad i USA, därför sk ajag köpa med mig lite av Sveriges skatt, Maraou. Jag har även hört att när de väl har smakat så är det näst intill omöjligt att stoppa dem. Amerikanerna alltså.

Osthyvel
Jepp, tydligen så finns inte det over there. De köper färdigskurna ostskivor eller skär med kniv (?!). Jag ska därför presenterna denna geniala uppfinning för dem.

Servetter
Är det oartigt att köpa servetter? De har i alla fall svenska flaggan på så jag hoppas de förstår gesten. Kanske inte den perfekta presenten, och det var faktiskt ett impulsköp. Jag kunde bara inte stå emot när jag såg dem. Mehehe.

Oh my. Det här kommer bli jobbigare än vad jag trodde.
Idag hade jag avskedsfest för släkten, kul men samtidigt jobbigt. Vid 01.00 när jag skulle säga hejdå till Sanna och Malin så brast det direkt. Jag trodde nämligen inte att jag skulle träffa Sanna innan jag åker. Och när vi stod där och kramades så sprutade tårarna ner och vi ville inte släppa. Då ser vi att Malin också står och gråter, och det var då det stora gråtarkalaset började. Vi bara kramade och grät om vartannat hur länge som helst. Ingen ville släppa, och ingen ville gå. Vi kunde bara inte sluta. Så här sitter jag med mascara i hela ansiktet, oh well.

Det kommer bli tufft de här sista dagarna, och det har ju bara börjat.

Det är hela tiden blandade känslor inför det kommande läsåret. Jag är hela tiden taggad på att åka, ibland mer och ibland mindre. Nu är jag inne i en period där jag bara vill åka iväg med en gång. Iväg från vardagen här hemma och uppleva något nytt, något som får mig att uppskatta allt här hemma mer. Det ska verkligen bli jättekonstigt att vara borta ett år, men jag tror jag behöver det på något sätt. Vidga mina vyer eller vad man ska kalla det (vuxenpoäng till mig).

Idag fick jag tre brev med posten. Heheheh det är inte varje dag. I och för sig så var alla från EF, men ändå. Det var lite all möjlig information av olika slag. Bland annat mina flygtider, som jag så snällt tänkte dela med mig av. För jag tror att ni alla är så nyfikna att nästan spricker. Men oroa er inte, jag ska inte plåga er mer.

18 juli 2009
Göteborg, Sverige, kl. 12.10      -     München, Tyskland, kl. 14.00
München, Tyskland, kl. 15.50     -      Boston, USA, 18.15

EF LANGUAGE AND CULTURE CAMP

1 augusti 2009
Boston, USA, kl. 6.06    -    Chicago, USA, kl. 7.48
Chicago, USA, kl. 9.59    -    Green Bay, USA, kl. 10.54

Jag är inte trött än i alla fall, det kan ju bero på kaffet jag drack för en stund sedan. Jag som alltid har tyckt att kaffe var bland det vidrigaste man kan dricka (alla slags lattar är självklart undantag) blev ganska förvånad när det inte var så illa. Ganska gott faktiskt, och då var det ändå bara mjölk i. Jag fick bara för mig att jag skulle börja dricka kaffe, det ser liksom så bra ut. Hehe okej, jag är kanske en liten tönt som säger så men jag står för vad jag tycker. Och vem vet, jag kanske tar en kopp imorgon bitti. We'll see.

Nu sitter jag skräddare (det är verkligen bekvämast) i sängen med datorn, käkar jordgubbar och laddar ner musik inför USA. Tänkte liksom ladda upp med lite nytt nu, jag kommer ju spendera mer tid på flygplan den närmsta tiden än vad jag brukar göra. Vill ju inte riskera att tröttna på all musik efter två timmar uppe i luften. Här laddas det ner lite allt möljigt. Kul med ny och fräsch musik, på tiden nu tror jag.

Tjoho.

Hej alla glada barn. Hihihi om 10 dagar så drar jag. Hell yeah, då drar jag över atlanten och sk aha så jävla kul. Jag fattar det fortfarande inte tror jag, det är bara 10 dagar kvar! 10!!! Åh herregud, det är ingenting, verkligen inget. Åh jag blir verkligen nervös när jag tänker på det.

Samtidigt som det här är min dröm som jag har velat göra så himla länge, så känns det ändå jobbigt att åka iväg. Jag menar, jag har det så himla kul här hemma och alla är så himla underbara. Jag fattar inte att jag inte ska träffa alla på ett år. Det kommer ju hända så mycket här hemma som jag inte kommer ha en aning om, samtidigt som jag tror det kommer hända ganska mycket för mig också. Verkligen. Oh well.

Idag har jag varit i Kungsbacka fram tills nu ungefär. Först var jag hos min mormor, hon gav mig lite resepengar som hon kallade det. Ah, hon är bara för söt. Börjar minsann få ihop en liten resekassa nu. ^^
Sedan köpte jag min tredje present till värdfamiljen. Det här går ju på löpande band, hehe. Jag är grymt nöjd med presenterna såhär långt. Och nu kan man ju säga att de viktigast är köpta egentligen. Några små kvar bara.
Eeehhh, är det bara jag som har tänkt på att det bara är 12 dagar kvar nu?! Inte ens två veckor, helt galet!!!

Mmm det är verkligen härligt ute just nu. Var inne i Kungsbacka och såg på The Proposal (som var asrolig för övrigt) med Ella, och när vi kom ut vid 11 så var det jättevarmt och skönt, fortfarande! You just have to love it.

Idag fick jag köpt min andra present till värdfamiljen också. Jag vet inte om jag berättade att jag köpte den första, men det gjorde jag. Jag ska inte avslöja vad det är jag köper förän allt är köpt, då ska jag skriva en liten lista på allt (hihi jag älskar listor). En ledtråd är väl att den är ganska dyr och tung. I alla fall för en fattig och klen student som jag. Fast helt ärligt så hade mamma ett liiitet finger med i spelet där. Min plånbok ekar tomt, så hon kom där som en räddande ängel. Tack för det. 

Jahaa, så klockan är bara 00.23? Ja, vad ska man då hitta på... Kanske ska man gråta en skvätt till One Tree Hill. Det är ju sista avsnittet jag har kvar och vad ska hända med Peyton?!

I natt när jag satt uppe (till halv tre ja...) så gick det upp för mig hur otroligt nära det är nu. Om 16 dagar så åker jag hemifrån, lämnar Sverige och allt vad det innebär, för att inte komma hem på ett år. Det är helt sjukt! Jag fattar inte hur jag vågar, jag är ingen modig människa egentligen. Det känns så rätt men ändå så konstigt.
Det var i natt som jag på riktigt förstod att jag inte skulle träffa alla kompisar och min familj på ett år. ETT ÅR. Det är fan en evighet. Eller egentligen inte, det går nog rätt fort.
Jag kommer sakna alla så himla mycket, och glöm inte bort mig. Lova.

Nja, banana vet jag inte. Men jäkligt goda blev de i alla fall. Jag åt med mango och jordgubbar till. Men hoppsan! Det blev ju jordgubbat över. What to do? Fine, jag ger mig. Jag ställer upp. Jag offrar mig. Jag fär väl äta upp dem då eftersom ingen annan är frivillig.



I just have to say it guys, my American pancakes are to die for! Period.

Vissa saker vill man bara lämna bakom sig, bara låta det vara utan att dra upp det igen. Bara lämna det som det är och vara nöjd med det. Men det ska inte vara så enkelt, eller hur?

Ho ho ho. Japp, här sitter jag uppkrupen i min säng med datorn i knät kl. 01.26. Helt ärligt så är det ingen ovanlighet nu på sommaren heller. Jag fickade iväg ett mail till min IEC med lite frågor om skolan innan jag satte på filmen The Jane Austen book club. Den var riktigt bra faktistk, en positiv överraskning (jag förväntade mig inget mästerverk precis). Anyway, när filmen var slut så hade jag fått svar så då skickade jag en följdfråga. Och ser man på, några minuter efter det fick jag svar igen. Är det vara jag som tycker att det är lite coolt att vi sitter och mailar till varandra precis samtidigt? Hehe.

Jag frågade i alla fall henne om skolans franskakurser. Jag vill gärna läsa franska under året så jag inte tappar allt liksom, jag har ändå Franska steg 4 som väntar på mig när jag kommer hem. Några speciella kurser på skolan är Trition-kurser. Jag förstod inte riktigt vad det var, men Ann förklarade att det kursen görs via en tv-skärm. Alltså så sitter läraren på en annan skola och sänder live ut till flera skolor i ett område (inte säker på hur stort). Jo men tjena, är det bara jag som tycker det verkar en aning skumt? Well, jag är i alla fall beredd att ge det ett försök. Tydligen var Igor från Slovakien nöjd med sin Triton-tyska, och då ska inte jag vara sämre.